Carve-outs vanligare i en föränderlig värld

Under ett par år nu har vi sett en tydlig trend av att carve-outs ökar, alltså att företag väljer att isolera specifika delar av sin verksamhet och bolagiserar dem. Ibland skapas rena dotterbolag under eget varumärke, ibland skapas helt fristående och till och med börsnoterade bolag (Essity, tidigare del av SCA, är troligtvis det mest uppmärksammade exemplet) och ibland blir flera carve-outs delägda jointventures, exempelvis Zenuity (Volvo Cars och Autoliv). Vad är denna utveckling ett tecken på?

Fredrik Berglund, senior managementkonsult på Ekan Management och med mångfacetterad erfarenhet från både Chalmers och AB Volvo, har just nu ett spännande uppdrag där han projektleder en sådan här carve-out inom bilindustrin. Vi passade på att fråga honom lite om vad det är som pågår.

Vad kan du berätta om det du gör i ditt nuvarande uppdrag?

Jag projektleder en carve-out av en R&D verksamhet från en OEM, för att det nya bolaget lättare ska kunna bredda sin kundbas och skala verksamheten. Vi har just registrerat det nya bolaget och säkerställer alla förutsättningar för att det skall kunna börja fungera fristående. Det inkluderar bland annat:

• Att värdera och flytta alla tillgångar och säkra legala avtal,
• Sörja för nya lokaler och utrustning,
• Säkerställa processer och system för Inköp, HR, och Finans,
• MBL-förhandla och flytta personal,
• Överföra nuvarande kontrakt och ingångna avtal, etc.

En arbetskrävande del är att identifiera alla nödvändiga IT-system och implementera ny infrastruktur, flytta licensavtal och transferera all data. Det viktiga är att göra detta arbete utan att störa verksamheten – alla måste kunna fortsätta leverera enligt liggande åtaganden i projektportföljen.

Inte minst inom just fordonsklustret har vi sett flera carve-outs de senaste åren – vad beror detta på?

Bilindustrin är just nu inne i en enormt föränderlig fas, främst driven av ny teknologi som elektrifiering och autonoma system. Men även nya affärsmodeller, exempelvis ”mobilitet som abonnemang” och ”digitala värdekedjor” där kunden kan modifiera sin upplevelse under produktens livscykel. Detta sätter press på utvecklare och tillverkare att vara mycket mer agila, minimera risker och sprida kostnader för investeringar.

Nya omvälvande innovationer och affärsidéer är nog den största anledningen till att vi ser en ökad trend av carve-outs, bland annat inom fordonsklustret men även inom andra domäner. Det är svårt att hantera framtiden i en föränderlig värld – då måsta man vara beredd på att samarbeta i olika konstellationer. Om vi ser på bilindustrin, så har det exploderat med ett stort antal nystartade, carve-out och spinn-off företag, som agerar som nischade spelare inom visa teknologier och marknadssegment. De spelare som på bästa sätt kan dra nytta av denna nya drivkraft kommer ha en stor konkurrensfördel i framtiden.

Vilka är de främsta utmaningarna för att lyckas med en carve-out?

Den stora utmaningen med en carve-out är att den påverkar hela verksamheten – även om vissa förändringar i sig är små så måste de koordineras, genomföras och kommuniceras. Det kräver en hel del förändringsledning, både av projektet i sig – men främst av chefer inom organisationen. Att skapa en positiv känsla av carve-outen och få alla att vilja gå i rätt riktning är kritiskt. Här gäller det även att få med sig påverkad personal som stannar kvar – som behöver engageras i carve-out projektet utan att det skapar uppenbart värde för den kvarvarande verksamheten.

En annan stor utmaning är att identifiera och värdera alla tillgångar som ska överföras. Tillvägagångsättet har långtgående konsekvenser beroende på ägarstruktur i det nya och det ursprungliga bolaget. Här måste man tillgodose respektive ägares intressen samtidigt som man ska följa lagstiftningar inom skatt och bolagsrätt. Rättigheterna till dessa tillgångar måste förhandlas så att alla parter kan fortsätta verka inom sin respektive marknad.

Den mest arbetsintensiva utmaningen är att överföra hela IT-miljön utan att skapa för stora störningar och kostnader. Liggande avtal med leverantörer, infrastrukturella lösningar och datastrukturer gör det svårt att överföra en enhet utan problem. Här tror jag att man måste beakta detta use-case mycket mer när man bygger IT-landskap i framtiden – möjligheten att transformera, samarbeta, klippa loss och dela data i nya konstellationer kommer vara ett konkurrensmedel i framtiden.