Fastighetsbranschen ser en ljus framtid

Att få tillbringa dagen på Business Arena i Malmö med många branschkollegor är en ynnest. Engagemanget och glädjen i utställningen och på föredragen gav inget intryck av att Covid-19 (Corona) lagt sordin på oss, även om risken med att skaka hand nämndes lika ofta som det traditionella väder-snacket.

Nu när vi smält alla intryck vill vi gärna dela med oss av vår summering av dagen i 8 punkter:

”Även om man inte riktigt vet hur eller vad slutresultatet kommer att bli måste man våga göra NÅGONTING”. Så sa Johan Westman som inledningstalade och det är en man med stort engagemang och många järn i elden. Dessutom adderar han humor, vilket i alla fall vi ser som upplyftande! Bland annat pratade Johan om GUD:s enorma inflytande över världen. Och GUD är inget annat än Globalisering Urbanisering Digitalisering. Han menade att AI är här för att stanna och först ut att ersättas är yrken där ingen dialog eller samverkan krävs, t.ex. fotomodell. Ju mer komplexa dialoger och interaktion ett yrke kräver desto svårare blir det att ersätta med AI. Enligt Johan är därför präst det yrke som kommer att finnas kvar längst.

Ingen har väl undgått att våra handelsplatser är under stor förändring i takt med att digitaliseringen slår igenom inom handeln på bred front. Pendeln slår fram och tillbaka. Stora handelscentrum växer upp utanför stadskärnorna som utarmas. Fysisk handel ersätts med e-handel som i sin tur skapar helt nya logistiska utmaningar för att få in alla detaljvaror till privatpersoner boende i centrum igen. E-handlare börjar visa intresse för att öppna fysiska butiker och showrooms som ett komplement till sina digitala försäljningskanaler. Internationella exempel visar på att de tidigare så slutna handelscentrumen tenderar att öppna upp sig för att bli mer som en traditionell stadskärna, både till utseende och till utbud – helhetsupplevelsen blir ett konkurrensmedel. Är det till och med så att våra stadskärnor kan komma att öka i attraktivitet igen framöver? En förutsättning är naturligtvis att det finns en tillgänglighet till stadskärnan – och då sannolikt inte med bil utan med mer hållbara och skalbara transportsätt.

Viljan att samarbeta, byta erfarenheter och hjälpas åt i projekt, mot orättvisor, för hållbara framtida samhällen uttalas vid flera framföranden. Inom byggprojekt uppstår behovet främst på grund av hög komplexitet på många olika områden. Ur ett näringslivsperspektiv kan samverkan mellan handel, fastighetsägare och kommun kan vara lösningen på levande och hållbara stadsmiljöer för alla människor. För att komma till rätta med behovet krävs dels utbildade projektledare, dels en förståelse och planering i olika situationer för att projektledning & samordning tar tid och bör vara ett naturligt inslag.

En fråga som adresserades var ”Vem är ansvarig för att fastigheten håller måttet?” och det enkla svaret, enligt medverkande i panelen var VD i fastighetsbolaget. Men för att kunna leverera önskad och förväntad kvalitet och funktion krävs självklart en kompetent beställare, ett väl fungerade projekt och en bra överlämning till förvaltningsorganisationen. Kort och gott kompetent projektledning och samordning.

Teoretisk kompetens och yrkeserfarenhet måste balansera. AI är på frammarsch men utan människor kan vi inte samordna. Medarbetare i form av kompetenta personer med utbildning, engagemang och stolthet inom sina olika yrkesområden. Och det uppnås dels genom hög kvalitet på svenska skolor, högskolor och universitet, dels genom ett engagemang och intresse från näringslivet. Genom att ta emot unga, oerfarna medarbetare eller erbjuda traineeprogram får företagen in nya friska idéer som gör sitt för att driva utveckling framåt. Kanske borde Sverige, som många andra länder, återinföra lärlingsplatser som utbildningsväg för yrken som kräver träning på ett hantverk i större omfattning än teoretiska kunskaper?

Hållbart boende med alla dess perspektiv och förutsättningar var ett återkommande tema i föredragen. Byggandet och fastighetens hela livscykel inklusive själva boendet har en tydlig klimatpåverkan. Det finns många goda exempel och kloka lösningar som lovar gott inför framtiden. Samtidigt så krävs det förändringar i våra beteenden och sannolikt i våra värderingar, inte bara som individer utan även i samhället i stort, för att dessa ska få effekt. Exempel gavs på genomtänkta lösningar där fastigheten byggts utan parkeringsplatser och istället med ett antal alternativa mobilitetslösningar. Resultatet blev dock att en del av de boende löste sin bilparkering på andra sätt. Ett enskilt initiativ är en mycket bra början, men det behövs ett helhets- och systemtänk för att få ut hela effekten. Det behövs som sagt en genomgripande förändring – eller kanske snarare en transformation. Hur åstadkommer vi den? Där ligger utmaningen som börjar med samarbete, engagemang i kombination med en tydlig målbild, ett tydligt ledarskap, stöttat med en del politiska styrmedel.

Framgång föds ofta ur ett kompetent ledarskap. Under ett panelsamtal enades man om att lyhördhet, förespråka mångfald, ge feedback i vardagen, nyfikenhet och mod är de viktigaste egenskaperna för att leda ett framgångsrikt fastighetsbolag. Och med största sannolikhet gäller det samma för alla typer av företag och organisationer. Mångfaldsfrågan gav också spaningar kring hur viktig förebildseffekten är. Det vill säga att fler kvinnor i ledande positioner skapar intresse för ännu fler kvinnor att söka sig dit.

Urbaniseringen är och förblir en tydlig trend. Förtätningen som tema inom stadsutveckling är tydlig. Fler boende och fler verksamheter på en mindre yta är målet. Det skapar också nya förutsättningar för olika befolkningsgrupper med avseende på boendekostnader och boendekvalitet. Unga människor flyttar ofta från de glesare befolkade delarna av landet till storstadsregionerna för att skaffa sig utbildning och jobb. Det finns likaså en tydlig trend att familjer med barn flyttar ut från centrum till kranskommuner för att ha råd med ett villa- eller radhusboende och en annan livsmiljö, t ex med en större närhet till naturen. Det finns också mönster där den äldre generationen, som har lämnat arbetslivet, söker sig till boende i områden som kan betecknas som semesterboenden. Storstadsregionerna med sin strävan i förtätningen är därför starkt beroende av kranskommunerna och att det finns goda kommunikationer med dessa. Omvänt så är kranskommunernas attraktivitet som boendemiljöer starkt beroende av närheten till storstaden och goda möjligheter att kunna ta sig till sin arbetsplats. Pendlingen är därför en vital och naturlig del av det nya urbana samhället.

Väl hemma, med många nya intryck och stor energi, kämpar vi vidare med att förverkliga morgondagens verklighet!